There's one cure and there's no way out
Tjääna.
Äntligen fredag. Fort går det, jag tyckte nyss det var fredag. Vart tar tiden vägen?
Jag har hållit igång konstant hela denna vecka. Alla dagar har sett ut ungefär såhär: Vakna, åka till skolan, plugga hela dagen, träna, åka hem, duscha, äta, packa och plugga lite mer. Och sen, dö. Eller ja, sova kan man också kalla det. Men jag ska inte klaga, hellre fullt upp än att vara uttråkad och understimulerad
I eftermiddags blev det ett gympass och ett steppass och nu har jag finally unnat mig lite fredagsmys. Käkat varma mackor, som blivit min standardfredagsmat, enkelt och göörgött. Och sett på Det stora matslaget, Äppelbo var med och man måste ju stötta hembygden, hihi.
Imorgon ska jag först sova ut riktigt ordentligt, sedan bär det av till Stockholm med en av mina fina vänner. Vi ska flumma runt och göra Stockholm osäkert, kan det bli bättre?
Ikväll får det bli en tidig kväll. Eller ja, vi får se hur det går med det. Jag har väldigt svårt för att gå och lägga mig tidigt om kvällarna. Speciellt när jag börjat läsa om Femtio nyanser av honom. Jag är totalkär i de böckerna, fortfarande. Can't wait for the movie!!
Snart har Hunger games 2 premiär! Yayness! Frågan är bara när jag ska hinna se den. Jag får ta det så fort jag kan.
Massa babbel.
Rock on llamas!
Kommentarer
Trackback